Nu har Ozzy bott hos oss i lite mer än 1 månad, i torsdags var det precis en månad! Han har verkligen landat här hemma. Han har blivit mycket tryggare och tyr sig mycket till flocken även om vi människor här hemma förstås är bäst, matte allra bäst. Han har blivit mycket säkrare mot nya människor och i nya miljöer säkert har det massor att göra med att han nu känner oss och är trygg med oss. Han älskar att mysa i soffan, att få springa ute och mat! Det är ingen risk att vi glömmer bort när klockan slagit matdags för hundarna längre det ser Ozzy till. Han hoppar och piper när jag mäter upp maten och han vet mycket väl att han får mat sist men ändå måste han ner i alla de andras skål för att kolla vad som serveras idag. Han tar inget men han kör ner nosen i skålen för att titta bara... tur jag har snälla hundar för ingen bryr sig.
Vi har även börjat en hel del med klickerträning och han älskar det! Så roligt att se honom, svansen går hela tiden när vi tränar, runt, runt som en propeller och när jag tränar någon av de andra sitter han utanför och piper. Superduktig är han också med klickern så vi kommer säkert hitta på en hel del skoj, just nu klickar vi tassen på musmatta och vi är en bra bit på väg. Tänk det har bara gått en månad och när vi började klickerträna så vågade han knappt ta godisen från vare sig golvet eller från handen, vi var så nya för varandra men nu finns inget av det kvar, vi har verkligen byggt upp en relation.
De andra hundarna visar Ozzy stor respekt och morrar han för att han vill vara ifred eller för att han vill ha matte för sig själv så lyssnar de utan att tveka. Jag tror allt att minst är störst på många sätt och vis här hemma... Det är ett så fint samspel mellan dem alla fyra och jag kan sitta länge och bara studera dem och njuta, det är verkligen så mycket harmoni dem emellan.
Ozzy har under en bra tid gått under namnet pissenisse här hemma men det får vi allt sluta med nu! Nu har det inte hänt en olycka inne på en hel vecka och under förra veckan var det en olycka inne och det trots att vi precis varit ute och altandörren var öppen ut. Jag hade däremot somnat på soffan med Ozzy tätt intill och Ozzy orkade väl inte gå längre bort från den varma filten än till fotpallen intill soffan... Veckan innan det var det två olyckor en hos min pappa, helt och hållet mitt fel då han precis fått mat och jag inte tänkte på att då behöver han ut och sen var det en gång här hemma men då var det husses fel som inte var tillräckligt snabb ut när han kom hem från jobbet. Inga olyckor alls här hemma när hundarna varit ensamma när vi jobbat under de senaste 3 veckorna och det är helt underbart! Så nu vill jag säga att Ozzy är helt rumsren, hoppas att det även håller i sig när höstrusket och vinterkylan kommer...
Liten Ozzy är en härligt glad fläkt här hemma, en riktig myskille! Jag som alltid sagt att jag hade en helt komplett Trio och att ingen hund kunde tillföra något som inte redan fanns i flocken, tänk så fel jag hade! Nu har jag en Fyrklöver och den är helt komplett! Jag har Jester min bästa vän i alla lägen, den trygga förebilden och världens snällaste! Yougi den försiktiga killen, en ensamvarg här hemma som lärt mig massor. Gilly min prinsessa, den envisa busan som älskar att göra saker tillsammans med sin matte. Ozzy alltid full av energi och så mycket kärlek och mys att ge, finns alltid där tätt intill. Ja nu är flocken komplett...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar