Första mötet på Arlanda för ett år sen <3
Gilly har aldrig varit rädd för någonting utan hon har verkligen tagit livet med ro här i Sverige. Jo en sak är hon rädd om, sin rumpa, speciellt när hon sover. Någon har någon gång sparkat henne där skulle jag tro. Det vi behövde träna på tillsammans var att inte hoppa på allt och alla, jag erkänner där har vi en bit kvar… Gå fint förbi andra människor och andra hundar utan att skälla, morra, studsa har vi också tränat på och odag bryr hon sig oftsat inte om de vi möter – ja hon är en glad prick min älskade Gilly. Sen var det där med att leka fint utan att bita sina kompisar när man hinner fatt deras rumpor, det blev munkorg några månader men idag behövs inte det. Småhundar förstod hon sig heller inte på och undrade nog mest om inte de där små sakerna som mest liknade harar kunde röra på benen så hon kunde jaga dem. Idag kan hon leka tillsammans med riktigt små hundar utan att se dem som jaktbyten. Vad har vi mer tränat på under året, jo klickerträning vilket hon älskar. Godissök är en annan aktivitet som hon lärt sig tycka vara skoj, annars är favoritsysselsättning att få springa fritt hej vilt eller sova djupt i sängen. Lära sig gå på kobroarna är en annan seger som vi klarat under året. Ja livet tillsammans med Gilly är verkligen underbart och så roligt för den här hunden här verkligen humor.
Tänk att hon en gång inte dög, inte var tillräckligt bra, nu är hon bäst, vår allra bästa Gilly och vår vackraste irländska prinsessa. Jag kan inte tänka mig ett liv utan denna svarta vackra tös som har sina sidor men sidor som man bara älskar. Min svarta sessa som står mig så nära, så nära på alla sätt och vis – mattes finaste virvelvind! Min underbara sessa som väckt min stora kärlek till rasen Greyhound, här hemma kommer det alltid finnas en Greyhound! Jag ser framemot många fler underbara år tillsammans med min svarta virvelvind!
Ikväll blir det leverpastejstårta och tuggben med torkad kyckling i!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar